”Vi måste utmana makten”
Victor Marx framför galleri Vitrin i Masmo.
Det har varit mycket Victor Marx ett tag. Efter att ha varit drivande arkitekt bakom kulturhuset Cyklopen skapade han nyligen två uppmärksammade byggnader; ett galleri utanför Masmos tunnelbana och ett hus för bostadslösa under Liljeholmsbron. Här berättar han mer om sina projekt.
Från utställningen på galleri Vitrin.
Hur kom du på idén med det senaste projektet?
Jag har under flera år lagt märke till oanvända utrymmen i stadsbilden. Nischer, brorum, gamla husgrunder, glapp mellan byggnader och liknande. Dessa platser intresserar mig för de har egentligen en stor potential, men de upplevs oftast som obehagliga, smutsiga och fula. Potentialen ligger i att små förändringar eller tillskott kan transformera dessa platser till någonting bra. Det gemensamma för dem är – ifråga om konstruktioner – att så mycket redan finns på plats. Till exempel var det enda jag behövde göra med nischen i Masmo, för att transformera den till ett gallerirum, att komplettera den med en vägg. Resten hade jag gratis: tre väggar, golv och tak. I fråga om utrymmet under Liljeholmsbron fäste jag huset mot en bropelare. Så där fick jag lösningen för stabilitet gratis.
Goda kommunikationer…
Vad är poängen med allt detta?
Jag har flera mål. Jag vill visa att det är mycket enkelt och billigt att förändra platser och göra dem till någonting som människor tycker om. En annan aspekt i mitt projekt är att manifestera vad jag anser vara en dold potential i samhället: människors vilja att skapa och förändra. Jag tror att människor i samhället vill förbättra sin livsmiljö, vill förbättra dåliga platser, vill stödja människor det gått snett för och så vidare. Men samhällsstrukturen är så byråkratiserad att ingen intelligent människa ger sig in i arbetet med att försöka påverka. Det är ett för stort arbete, det kostar en massa pengar och leder nästan aldrig till några resultat. Jag vill utmana det byråkratiska systemet och skapa en diskussion om huruvida makten kanske borde lita mer på sina medborgare. Ge dem mer space att röra sig inom. Förenkla för människor att påverka sin stad och därmed öppna portarna för en flod med samhällsförbättrande initiativ. En tredje aspekt i mitt projekt var naturligtvis att belysa samhällsproblem som hemlöshet och, som i fallet med Masmo, hur stadens politikerna skiter i våra fattiga förorter.
Hur få upp tavlor på betongväggar?
Vad behöver man tänka på när man sätter upp hus och gallerier utan lov på stan?
Jag arbetade under ett års tid i en trä- och metallverkstad. Konstruktionerna byggdes i moduler, i mindre delar. Så när allt var klart kunde dessa köras på lastbil och snabbt staplas upp. Byggnaderna var helt klara när de kördes ut och sattes upp. Vi arbetade tidigt på morgonarna, klädda i blåställ och med egna avspärrningar. Ingen förbipasserande tyckte att situationen var märklig. Byggs gör det ju hela tiden.
Du var väldigt engagerad i Cyklopen. Vad har det betytt för dina idéer och det du nu gör?
Genom Cyklopenprojektet har jag träffat på hela det byråkratiska systemet. Genom detta projekt försökte vi på ett traditionellt sätt realisera ett samhällsförbättrande kulturhusprojekt. Något staden och politiker borde stödja. Istället bemöttes vi under hela projektet med misstro och motstånd. Jag lärde mig hur institutionerna motarbetar obekväma projekt. Cyklopenprojektet var dess utom till en stor del en byggworkshop. Jag utvecklades mycket genom detta.
Huset under Liljeholmsbron i Stockholm.
Var har du själv för koppling till sådant som gatukonst och graffiti? Akay och Klisterpeter?
Jag var faktiskt, tillsammans med min årskurs på arkitekturskolan, och tittade på deras hängande byggnad på Djurgården. Ett kul projekt! Apropå graffiti så har jag alltid tyckt om det men knappt hålligt i en sprayburk. Gatukonst är också intressant och kreativt, men framförallt kommer jag från en politisk miljö. Under EU-toppmötet i Göteborg 2001 förändrades min syn på det svenska samhället drastiskt. Den polisbrutalitet vi mötte där öppnade ögonen på mig. En indoktrinerad tilltro till systemet, en viktig del i den socialdemokratiska svenskheten, bankades ur mig med batonger och skarpladdade automatvapen. Detta snarare är graffiti är betydelsefullt för mina livsval. Jag lärde mig att vi måste utmana makten.
Lagligt Lego.
Vad händer med huset och galleriet just nu? Får de stå kvar?
Galleriet har hamnat i något slags alternativt bygglovsförfarande. Vi får väl se hur det blir med den saken, allt går att följa på min webbplats. Huddinge kommun måste göra ett avsteg från sitt normala förfarande om de ska godkänna galleriet. Om de godkänner gatukonstprojektet och lagliggör galleriet så har vi belägg för att detta är en väg att gå. Det är en spännande utveckling. Bostadstornet kommer antagligen att tas bort. Jag blev uppringd av en polis när jag var i Köpenhamn som meddelade att om det inte var borttaget 22 juni så skulle de beställa bortfraktning och skicka räkningen och böter till mig. Jag tror att de försöker skynda på hela saken eftersom hela byråkratin snart går på semester. Jag svarade honom att jag inte kan flytta huset eftersom det är Patrik Öhrn, den boende i huset, som äger det. Då blev polisen lite snopen och sedan dess har jag inte hört något. På grund av en rad missförstånd så har jag ingen kontakt med Patrik just nu. Så jag vet inte vad som är på gång. En rimlig lösning skulle väl vara att Vägverket, som vill ha bort huset, lånar ut en bit mark till Patrik där han kan ställa huset och bo i tills han hittat en bättre lösning.
En bropelare håller huset uppe.
Vad har du fått för respons? Något som varit oväntat?
De människor jag mött har i stort sätt alla varigt extremt positiva. Jag har fått mycket ny energi genom detta. Mycket förvånande saker har hänt. Örebro konsthalls intresse av att ställa ut bostadstornet är ett exempel.
Vad har du gjort tidigare?
Min bakgrund är inte så himla mycket mer än det beskrivna ovan. Jag växte upp i Bagarmossen. Efter grundskolor pluggade jag på konsthögskolor under två år. Sedan började jag på arkitekturhögskolan i Stockholm. Samtidigt var jag motor i Cyklopenprojektet från 2003 branden förra året. Därefter gjorde jag detta projekt och nu ska jag till Köpenhamn för att läsa magisterexamen i arkitektur.
2009/06/26 klockan 13:06
Victor Marx ar sveriges ballaste konstnar och en javligt trevlig snubbe. Hoppas grisen inte skickar boter till dig och att borgarnas skitsystem snart faller for sin egen orimlighet.
[Rapportera kommentar]
2009/06/26 klockan 14:09
Victor är fan bäst!
[Rapportera kommentar]
2009/06/26 klockan 14:29
håller med den övre!! civil olydnad!
[Rapportera kommentar]
2009/06/26 klockan 22:12
Relevant intervju med intressanta konstnär. Med andra ord: precis vad vi ville ha. Respons–>Utveckling kedjan funkar bevisligen imponerande snabbt på gatukonst.se
Mycket bra jobbat.
[Rapportera kommentar]