Vit Skit, en intervju

På torsdag, 27 maj, kväll släpps boken ”Vit Skit” på bar Sjögräs på Timmermansgatan, Oldbrind Pseudonymfs andra bok.
Den första, ”Folke letar efter gud” blev någon slags subkulturklassiker när den spreds för för tre-fyra år sedan.  Inför detta tog jag mig tid för en intervju med herren bakom böckerna och en sjukt stor mängd av de stickers som prytt staden de senaste åren.

foto; Christian Svorono

Ny bok, grattis! Hur känns det att den äntligen kommer ut?

Tack. Äntligen, typ. Det känns som om den varit klar i över ett år, och jag har bara varit frustrerad över att det legat på is så länge. Det sista året har mest varit en massa praktiskt jidder med att jaga olika distributionskanaler och försäljningsställen. Och jag hatar fan det. Men det känns bra. Den blev grym, ju, den där boken. Det finns nåt betryggande i att jag ändå inte kan göra mer nu, den är som den är och om folk gillar det så är bara bra. Om inte så skrev jag i alla fall en bok till och det är väl en anledning att sätta sig i gungstolen och dra sig lite i hängslena i alla fall.

Hur lång tid tog det att skriva den?

Alla frågar det och det går inte att säga. Jag går inte upp klockan 08.00 på morgnarna och skriver till 17.00, med ett avbrott för lunch. Jag skriver utkast och anteckningar halv tre på natten när jag är full, eller på bussen eller mitt i en öldiskussion. Sen sätter jag mig och renskriver det där när jag har städat lägenheten, gått ut med hunden, målat om köket, hjälpt Filthy att flytta och till slut inte har några ursäkter längre. Jag är rätt lat när det kommer till att skriva, faktiskt. Jag vill att allt ska vara klart nyss.
Dessutom har jag såklart arbetat medan jag skrivit. Fällt träd och jobbat som rivare bland annat. Och då orkar man inte sätta sig och harva i det där när man kommer hem.

Vad handlar ”Vit Skit” om?

Vit skit handlar om Stockholm. Om de människor i den här stan som inte får vara med i TV, som inte har en egen blogg, men som försöker ändå. Om manlig vänskap, om alkohol, droger, kvinnor och ganska många reflektioner över vad som till slut hände med våra liv här i våra drömmars stad.

Första boken, ”Folke letar efter gud” kändes väldigt självbiografisk, var den det? Och Hur är det med ”Vit skit”?

Jag kan väl säga att den är helt och hållet påhittad. Jag tänker inte göra en Ken Ring och inbilla mig att snuten inte läser Gatukonst.se, men jag tror att de som läser böckerna vet.

Har det funnits några planer på en direkt uppföljare till ”Folke letar efter gud”?

Nej. Den var så speciell. Dels tidsmässigt, den börjar med att Folke flyttar in i kollektivet, och slutar med att han flyttar ut. Dessutom är den där brevformen nog ett stilistiskt grepp som man bara kommer undan med en gång innan det blir tjatigt.

Fanns det något förlag som visade intresse för att ge ut boken?

Ja. Alla.

Hur kommer det sig att du tryckt upp även denna bok själv?

Alla förlag jag kontaktade sa att det var väldigt, väldigt bra. Ett förlag ringde mig när jag var full och stenad ute på Elitloppet bara för att säga att de läst halva och tyckte att det var bland det bästa de läst och att de såg fram emot att ge ut den. Vi påbörjade så småningom ett samarbete som var rätt långtgående men som dog ganska fort när de slängde fram ett kontrakt som var ett skämt.

Tillbaka på ruta ett.

De andra förlagen tyckte att det var minst lika bra de också. De hade några smågrejer att anmärka på, men var överlag väldigt imponerade. De diskuterade fram och tillbaka i sin utgivningsgrupp, eller vad de kallar det, innan de tyvärr tackade nej. Några skyllde på bokkrisen och sa att ”i ett annat ekonomiskt läge, blablabla.”

Tillbaka på ruta ett igen.

Nu råkar jag känna en kvinna som är bland de bästa skribenterna jag vet, Frida Berg, så hon korrläste och kom med väldigt mycket bra input angående disposition mm. Thomasz Amadeusz Gromkovski och jag brukar gå skogspromenader och dansa disco ihop, han är dessutom en djävulskt duktig formgivare, så han gjorde omslag och layout. Och Stiff Star är ju en sån multibegåvad människa att vi tvingade honom att rita illustrationerna. Sen kom det stålar från himlen i form av en vän som tyckte att världen behövde den här boken.

Och om alla ens vänner skriker efter mer, och dessutom hjälper en att ro iland hela projektet, då finns det ju ingen anledning att ge bort en massa royalties till folk som sitter på ett kontor på Riddarholmen och är ”tveksamma”.

DIY är alltid kul tycker ju vi, har du några tips till den som vill ge ut en bok på egen hand?

Support your locals. Det finns billiga tryckerier i polen, visst. Men jag trycker hos Tryckeffekt i Ulvsunda industriområde. Det är far och son som driver firman och de har nischat sig på att ge ut arabisk poesi i Sverige. De är softast och har en sån jävla genuin aura av familjeföretag och gamla skolans hantverk att man blir tårögd. Aldrig några problem och fantastisk service.

Har man inte en massa polare som kan hjälpa en (Folke letar efter gud är till exempel helt korrad och layoutad av mig, med undantag för omslagsfotot som Victor Norman har tagit. Förlåt för stavfelen, men nu vet ni varför) så är en bra grej att lära sig InDesign. Jag lånade det på CD-rom på stadsbiblioteket och gjorde alla övningsuppgifter.

Stickers – hur många har det blivit, ärligt talat? Hur många olika?

Siffror, siffror… Skitmånga. Ärligt talat. Och skitmånga olika. Den som undrar får väl gå ut och räkna.

Hur började det egentligen med de där?

Det är ingen som vet längre. Och det spelar ingen roll.

Det dök upp en dag bara.

Några andra projekt du är stolt över att ha genomfört som kanske inte
är lika kända?

Jag arrangerade ett lådbilsrally för barnsliga i alla åldrar på söder för två år sen. Och efterfest i tågtunneln mellan Eriksdalsbadet och Södersjukhuset. Jag trodde det var jag och fyra till som skulle rodda det där, men en blev sjuk och en blev full och en blev sur. Så det var jag och Patrik Norlund som roddade allt i stort sett själva. 20 lådbilar, 100 ungar, 200 vuxna och tre ordentliga krascher. Och sen mistlurs-techno med Mean Mr Mustard och 200 pers till klockan 6 på morgonen. Det var fan bra jobbat, Patrik.

Du har, om man läst kommentarer på gatukonst.se, dina böcker eller hört dig tala, mycket åsikter och verkar vara väldigt snabb i tanken till dem – en hyfsat vanlig åkomma, men du luftar de kvickt ochväldigt skarpt – har du någonsin fel?

Nej.

Ångrar du något i vad du har uttryckt genom åren?

Alltså… Om man ser diskussioner, eller för all del monologer (som jag nånstans kan känna att mina böcker är), som ett sätt att komma fram till nånting, om så bara att man själv har fel, så kan man inte gärna ångra nåt. För det mesta babblet har varit för att driva en tes eller poäng eller väcka en känsla eller provocera folk att tänka utanför ramen. Kanske till och med övertala mig själv att tänka utanför mina ramar. Så, nej jag ångrar inget. För om folk är arga betyder det bara att de har tänkt. Och det var ju det jag ville.

Debatten om yttrandefrihet går ju just nu, på grund av Vilks, men även förra året då Anna Odell och NUG stod i rampljuset för konstnärer som gick mot strömmen, några spontana kommentarer?

Debatten runt Vilks handlar inte om yttrandefrihet. Debatten handlar om att puckade islamister tror att de kan bete sig hur fan som helst i ett civiliserat samhälle som tagit emot dem trots att vi aldrig accepterat deras gud. Och att de kommer undan med det. Ingen hade brytt sig om han målat en judehund. Inte ens judarna som har guldmedalj i dramatik.

För 15 år sen var det nazister som sprängde dörrar och skickade dödshot till folk, nu är det islamisterna. Det jag tycker är intressant är att för 15 år sen förbjöd man skolbarn att sjunga nationalsången för att inte uppmuntra rasistiska strömningar, nu bygger man moskeer för att islamisterna ska lugna ner sig.

Angående NUG så har jag sett konst jag gillar bättre. Men jag får inte andnöd som lilla friherrinnan Adelsohn Liljeroth. Angående Anna så vet jag av personlig erfarenhet att det är en jävligt viktig fråga, men jag tycker att hon skjuter lite bredvid målet. Jag själv hade kanske valt att wallraffa på psyket, som vårdare eller intagen under en längre period, och publicerat materialet utan epitetet ”konst”. Som konstverk ger hennes film bara upphov till missförstånd och felriktad kritik.

Jag trodde allvarligt talat att det var hela konstfacks avgångsklass som gjorde en mediakupp förra året, när de där grejerna kom slag i slag och drevet sprang röven av sig. Sen visade det sig att det bara var en storm i ett vattenglas för att ingen gör provocerande konst längre och jag blev lite besviken på eleverna faktiskt. De hade alla blickar mot sig, det bästa tillfället någonsin i hela deras karriärer att gå all-out i konst-bombning av hela jävla samhället, och det enda som händer är att en snubbe rippar Carl Johan de Geers 35 år gamla konstverk ”skända flaggan” och sätter jägarramsor på svenska flaggan. Jaha? Till och med jag hörde mig själv säga: Lägg ner skiten.

Alla ”experter” som uttalar sig i TV är idioter. Politiker är idioter. Journalister är… ja, vad fan gick fel egentligen efter 4 år på universitet? Det är väl min spontana kommentar.

Valår i år? Hur går det i valet, finns det några skäl att bry sig?

Med tanke på att alla förtroendevalda tiger ihjäl det faktum att medelklassen allt snabbare flyttar från underklassens bostadsområden samtidigt som vi tar in fler och fler invandrare, utan nån som helst plan för hur de ska klara sig här, så tror jag att det är viktigare än nånsin att rösta.

Jag tror att Sverigedemokraterna kommer skrälla. Man får de politiker man förtjänar.

Releasefest för ”Vit Skit” på Sjögräs på torsdag, hur känns det?

Det känns bra. Det kommer bli grymt ju. Filthy ska spela skivor så högt han kan och mina vänner kommer tävla om att kramas med mig. Som födelsedagskalas för nåt jag har gjort. Som ett avslut på ett väldigt långt projekt. Och plats för fler nya.

Vad har du för relation till Sjögräs?

Vår relation är lång, trogen och skelögd.

Då får man tacka för pratstunden, vi ses på torsdag kväll då!

Tack själv. Det gör vi verkligen. Och skriv att de som inte kan komma till Sjögräs på torsdag kan köpa bägge mina böcker och en massa andra coola grejer på itemstore.se.