Gatukonst.se avslöjar: Moderaterna i Stockholm svänger i graffitifrågan

Trafikborgarrådet Ulla Hamilton (M) i Stockholm svänger nu till viss del i graffitifrågan efter hård kritik. Det kan gatukonst.se idag avslöja efter att ha tagit del av ett e-postsvar från Ulla Hamilton till Lisa i Stockholm.

Lisa har skickat flera e-postmeddelanden till Hamilton sedan slutet av augusti med frågor kring Stockholms klotterpolicy och Hamiltons uttalanden efter Art of the Streets. I ett av Lisas brev reagerade hon på Hamiltons uttalanden i Aktuellt i SVT förra torsdagen, då denna bland annat sa att Stockholm inte är emot graffiti. Många, inte minst bland våra läsare, reagerade också på denna formulering.

I sitt svar till Lisa låter Ulla Hamilton nu meddela att situationen som uppstått är olycklig och att Stockholms stad kan komma att återuppta kurserna i graffiti för unga.

”Jag [anser] däremot inte att kurser i graffiti skulle vara direkt oförenligt med klotterpolicyn.  Dock utgår jag ifrån att eventuella kurser i stadens regi om graffiti lärs ut på ett ansvarsfullt sätt”, skriver hon bland annat.

Stockholms stads sista kurser i graffiti för unga stängdes efter valet 2006 när den borgerliga alliansen tog över makten i stadshuset. Stängningen ansågs då vara i linje med stadens arbete mot olaglig graffiti. Men nu öppnar alltså Ulla Hamilton för en omsvängning samtidigt som hon konstaterar att det inte ligger på hennes bord att genomföra detta.

Hamilton öppnar också för att analysera klotterpolicyns konsekvenser och eventuellt omarbeta den när hon i mailet konstaterar att ”klotterpolicyn har några år på nacken och jag är medveten om att det även i våra egna dokument ibland skett en sammanblandning. Detta är olyckligt, eftersom det är det olagliga klottret som staden vill åt. Upptäcks felaktigheter på detta område får vi rätta till dessa.”

Dock vill Ulla Hamilton inte gå så långt som till att etablera lagliga graffitiväggar ”eftersom försök från andra städer i Sverige såväl som i norden tydligt visar att det leder till ökat klotter även utanför den lagliga väggen”. Här verkar dock Hamilton vara felinformerad, då allt fler städer, bland annat Helsingfors och Västerås, nu etablerar lagliga graffitiväggar just för att det samband hon beskriver inte har gått att se.

Då motståndet mot lagliga väggar nu alltså i första hand visar sig vara byggt på ifrågasatt information som forskning inte har kunnat styrka är det kanske främst en informationsfråga innan vi får se detta motstånd falla även i Stockholm.

När det i och med detta verkar råda politisk majoritet i stadshuset för en omprövning av klotterpolicyns uttolkade praktik i och med Socialdemokraternas tydliga ställningstagande i samband med Art of the Streets i augusti, väntar vi med spänning på nästa steg.

 

Ulla Hamiltons svar till Lisa i sin helhet (författat av borgarrådssekreterare Karin Dhakal på Hamiltons uppdrag):

Hej Lisa,

Ulla Hamilton tackar för ditt brev. Hon har bett mig att besvara det med följande.

Stockholm stads klotterpolicy innebär att trafik- och renhållningsnämnden har ett uppdrag att motverka klotter, åverkan och skadegörelse. I debatten sammanblandas ofta graffiti och klotter om vartannat. Det handlar inte om att förbjuda graffiti som konstform.

Som du noterade när Ulla Hamilton var i Aktuellt i förra veckan så gjorde hon en tydlig distinktion mellan graffiti och klotter. Klotterpolicyn har några år på nacken och jag är medveten om att det även i våra egna dokument ibland skett en sammanblandning. Detta är olyckligt, eftersom det är det olagliga klottret som staden vill åt. Upptäcks felaktigheter på detta område får vi rätta till dessa.

Jag ser därför inte någon konflikt mellan stadens klotterpolicy och kultur i ögonhöjd. Jag är inte ansvarig för de eventuella kursutbud som staden erbjuder avseende kultur eller konts, men mot bakgrund av ovanstående anser jag däremot inte att kurser i graffiti skulle vara direkt oförenligt med klotterpolicyn.  Dock utgår jag ifrån att eventuella kurser i stadens regi om graffiti lärs ut på ett ansvarsfullt sätt.

Saneringen av skadegörelse i form av klotter kostar varje år miljontals kronor för staden. Detta är pengar som vi gärna skulle lägga på andra saker och därför är det naturligt att staden på  lika sätt arbetar proaktivt för att minska skadegörelse och klotter. Detta är en av anledningarna till att vi inte förespråkar så kallade ”lagliga väggar” eftersom försök från andra städer i Sverige såväl som i norden tydligt visar att det leder till ökat klotter även utanför den lagliga väggen. Därför anser vi att detta vore en olämplig åtgärd.