Långt från ord till handling

Stockholms kulturborgarråd Madeleine Sjöstedt, har dragit igång sin valkampanj. En kampanj där formuleringarna ekar ihåligt i nolltoleransens huvudstad.

Foto: Fredrik Persson.

På sin blogg skriver hon bland annat om demokrati och varför kultur är viktigt:

”Mitt intresse för kulturpolitik kommer ur engagemanget för mänskliga rättigheterna. Kulturlivet är bärare av denna rättighet. Kulturpolitiken är infrastrukturen i en demokrati. För de som inte tror mig så fundera över vad auktoritära regimer och diktatorer gör först – de fängslar journalister och författare, rensar biblioteken, stänger teatrarna och bannlyser musikerna.”

Hon råkade väl bara glömma att nämna det där med förbud mot lagliga väggar för graffiti och gatukonst också; bannlysningen av alla evenemang som tar i frågan. Eller, är det i stadshusmajoritetens ögon inte kultur?

Hon skriver vidare, om vad som utgör en levande storstad:

”Men med allt flera människor blir även de gemensamma rummen än viktigare. I 24-timmarstaden är vi toleranta och hälsar det annorlunda och nya med nyfikenhet och glädje. Vi är tillåtande mot enskilda initiativ på gator och torg, vi uppmuntrar det civila samhällets alla insatser och hälsar café- och klubbliv med glädje.”

Försök att få tillstånd för ett enskilt initiativ på gator och torg som har med färg och form att göra. Tror du att du kommer att bli ”uppmuntrad” för din insats? Då tror du fel. Ur ett graffitiperspektiv är 24-timmarsstaden snarare 24-timmarsregeln. För att citera klotterpolicyn:

”Sanering, borttagande av klotter och liknande skadegörelse ska ske inom 24 tim (från upptäckt och/eller anmälan).”

Madeleine Sjöstedts Stockholm har inte plats för alternativ gatukultur om den innehåller moment som påminner om spraykonst. Och om den ändå kommer ska den vara borta inom ett dygn.

Stockholms stad är inte tolerant, staden hälsar inte allt som är annorlunda och nytt med nyfikenhet och glädje, uppmuntrar inte det civila samhällets alla insatser. Det är bara rena floskler som inte omsätts i handling.

Det ska sägas att Madeleine Sjöstedt lät bli att stoppa utställningen Street Smart på Kulturhuset. Men sannolikt var det mest för att undvika censuranklagelser. Och hon vet att det som efterfrågas är mer än en utställning.

Den intolerans som styr majoritetens syn i frågan om gatukonst och graffiti baserar sig i första hand på ett ignorant resonemang, där alla initiativ avfärdas som att de inte har med kultur att göra. Och att om de möjligen har det, behöver staden åtminstone inte stödja alla saker. Denna uppfattning måste de hela tiden slå knut på sig själva för att slå vakt om.

Motståndet mot graffiti och gatukonst är och har länge varit systematiskt. Det vore välkommet om Madeleine Sjöstedt ändrade sig, men än så länge har Folkpariet inte aviserat att de går till val på en rimligare linje.