Kritisk allmänhet är grunden i en demokrati

DEBATT. Stella Pilback, student på formprogrammet på Beckmans Designhögskola har byggt ett bord som just nu ställs ut på möbelmässan i Stockholm. Bordet är ihopsatt av resterna från hennes egen lagliga vägg, som huserade på Sergels torg mitt i Stockholm under några timmar i december. Här skriver hon om sina intentioner och om de tankar som har väckts genom projektet.

IMG_1287I det offentliga rummet ska yttrandefriheten ta plats. Det offentliga rummet ska vara ett bevis för samhällets demokratiska grund. Här tas olika intressen tillvara och här speglas vår samtid av mångfald. Men lika mycket är det en plats där yttrandefriheten endast berättigas inom ramen för ekonomiska och politiska mål; som ett bevis på den kapitalistiska grund på vilken vårt samhälle vilar. Här strider privata intressen som speglar vårt samhälles ekonomiska obalans.

Public/Public är ett formgivningsprojekt som undersöker tvetydigheten i begreppet det offentliga rummet. Mitt intresse låg inte i att rita en funktionell möbel till Stockholm Furniture & Light Fair utan snarare att väcka nyfikenhet för en av våra mest aktuella samhällsdebatter.

Vad man får och inte får göra i det offentliga rummet väcker starka känslor. Anledningen kan vara att man ser platsen som sin egen. Om yttre aktörer förändrar det som är mitt utan tillstånd känner jag mig lätt kränkt. Det bottnar i en djupare fråga – om det offentliga rummet är allas eller ingens.

Gatukonst och graffiti är en bra utgångspunkt i frågan då det är en kraft i stadsrummet som inte har någon beställare. Ett uttryck i stadsbilden som i princip aldrig har en ekonomisk agenda eller tagit del av en byråkratisk kedja av beslut.

Projektet handlar inte om att stånga mig blodig i kampen mot nolltoleransen, utan om att undersöka frågan vems intressen som bevaras och om att gestalta känslan av rätten till påverkan. Det ständiga ifrågasättande vid enskilda fall, en fitta på väggen, en hyena på Stureplan, en piece vid motorvägen, handlar i själva verket inte om separata händelser utan om maktstrukturer. Om ett köns ensamrätt på nakenhet inom konsten, om konst som samhällsdebattör utanför galleriet och vilka företag som vinner på uteslutande av lagliga alternativ att utöva graffiti och gatukonst. Gatukonsten verkar ur ett underdog-perspektiv. Allt som görs sker i kontrast till nolltoleransen. Den syns och slår hål på vardagen genom att väcka känslor, och både positiv och negativ kritik hos allmänheten och individen.

Jag förstår att ett objekt inte kan påverka vad vi tolererar i stadsbilden eller kan stärka möbelindustrins relation till objekt som tankeväckare, snarare än som statussymboler.

Men tack vare debatten som utgångspunkt för projektet har förbipasserande på Sergels torg fått en liten bit utrymme att uttrycka sig kreativt på, och vi fick chans att glänta en aning på nolltoleransens stängda dörrar.

Tack vare projektet har i alla fall en gnutta nyfikenhet och debatt väckts i forum utanför sin trygghetzon. Varför är det då så viktigt? För att en kritisk allmänhet är grunden i en demokrati.

Stella Pilback

Fakta

Bordet ställs just nu ut på möbelmässan i Älvsjö. Det är byggt av den rullande vägg som allmänheten målade på Plattan. Benen består av delar som förändrar bordets uttryck beroende på hur man påverkar dem. Delarna visar färgen och ”målningen” från Plattan. Bordsskivans färgade sida är vänd neråt, för att förstärka kontrasten i det brokiga färgade mot det putsade grå.

Bord-liggande

på-plattan,-närbild

vagn

Foto frilagda bilder: Joakim Bergström. Foto liggande bord: Patrik Thalén. Foto från kvällen: olika fotografer.